Det är med en miljon tårar och världens tyngsta hjärta som jag nu faktiskt måste ta en paus ifrån bloggen. Anledning är för att min hund ska avlivas, jag trodde aldrig att jag skulle behöva säga hejdå och skiljas ifrån min bästavän, den enda levande varelsen på jorden jag har berättat allt för. Han kommer för evigt att stanna i mina minnen och i mitt hjärta, han är det bästa som någonsin har hänt mig och även om jag vart så arg på honom ibland så älskar jag honom mer än allt annat kan förklara. Jag har förträngt detta så hårt, även fast jag hela tiden vetat om att han vart sjuk och det snart kommer hända någonting ofattbart. Men nu när man fått det på papper känns alltid plötsligt så sjukt verkligt, emot vad det gjort förr. Jag måste pausa ifrån allting nu ett tag, men jag vet att livet tidsnog går vidare även om jag aldrig någonsin kommer glömma honom. Han är the one and only och efter nio år har detta tagit ganska hårt, nu vet jag hur det känns att vara krossad. Samtidigt som jag vet att detta är bäst för honom så skulle jag vilja hålla honom kvar, vem vill inte det lixom?
Hejdå mitt hjärta, jag älskar dig så oerhört mycket ska du veta, du är det bästa jag någonsin fått uppleva och anledningen till att jag inte kommer följa med in när du tar ditt sista andetag är för att jag inte klarar av att veta att jag kommer gå därifrån utan dig. Jag trodde att jag var stark, men nu jävlar är jag svag. Tack för dom här så otroligt fina nio åren med dig, jag kommer sakna allt och det kommer inte gå en sekund utan att du inte passerar mina tankar. Du är mitt allt. Lova att kolla ner på mig ifrån himlen och glöm aldrig din familj här på jorden, vi kommer sakna dig hjärtat. Du är bäst glöm aldrig aldrig det.