Julia Carlberg.
Lovade ju faktiskt er ett inlägg om just mig så här kommer det, eftersom jag håller vad jag lovar.
Iaf, jag föddes den 13 mars 1996 vid 18 tiden, min moster hade just åkt till USA för att vara barnflicka i sex veckor ungefär men åkte faktiskt hem tidigare för att få se mig. När jag var två år fick min mamma och pappa sitt andra barn, som nu är min lillebror. Mamma och pappa har berättat att jag var så himla stolt och glad över honom, det enda jag ville göra var att vara med min lillebror, ville bära och skydda honom genom allt, och jag vet att jag inte alltid vart bästa storasystern men det är inte lätt att vara stora syster. Från att jag föddes till 3 års bodde jag i ett radhus i tobo, granne med min dåvarande bästavän Fanny Wester, hon och jag höll ihop varje dag och gjorde verkligen allt tillsammans, enda tills hon flyttade till ett radhus här i Örbyhus, kanske ett halvår efter det så flyttade vi också till samma gata fast några hus längre ifrån hennes, men fortfarande var det bara hon och jag. Tills jag började på dagis, hon och jag gick på samma dagis men där fick jag ialafall en ny kompis som jag började "leka" med, och då vart hon min bästakompis Amanda Malmqvist. Jag började i skolan och Amanda och jag gick i samma klass, men inte Fanny hon gick på ett annat spår eftersom hon flyttat några år efter och hade nya grannar så fick hon gå med henne istället. Och vips så hade jag och hon glidit isär och pratade inte, vi sågs aldrig. Och nu var det bara jag och Amanda, enda tills sexan när Fanny faktiskt kom till våran klass, men hon och jag hade vart ifrån varandra i så pass många år så vi båda förstod väl att det aldrig skulle kunna bli som förr igen bara hon och jag genom allt. I sjuan fick vi väl lite bättre kontakt, men inte mycket, och så är det fortfarande, vi pratar väl ibland men inte som förr och jag tror vi båda vet att det aldrig kommer bli så igen. I sexan fick jag iaf min första riktiga pojkvän, och såklart var det bara honom jag hände ihop med så även Amanda gled jag ifrån. Eftersom jag än idag är tillsammans med honom så kan man väl inte säga att Amanda och jag är lika tajta som innan, men visst vi träffas och vi är vänner, men ingenting mer.
I sexan fick jag ialafall ännu en ny verkligen bästakompis hon är det faktiskt fortfarande, även fast vi ite träffats någon gång är hon den som jag älskar så sjukt mycket mer än någon annan. Hon och jag håller ihop genom allt, vi har klarat oss genom allt tillsammans verkligen. Hennes problem är mina problem och mina problem är hennes problem, hennes lycka är min lycka och min lycka är hennes lycka. Och henne vill jag aldrig glida ifrån, verkligen aldrig!
Jag har kännt på smärta, jag har känt på lycka. Jag har mist och fått nya vänner, jag har skrattat jag har gråtit. Och endå är jag bara 14 år, men damn så lycklig jag är endå inser jag faktiskt om jag tänker efter.
Jag har en jätte fin pojkvän och en jätte fin bästakompis.
Och jag vill nog inte ha något annat, än det jag har.
älskar dig julia bästavän !